Rullgenua, den välsignade

För inte alltför många år sedan ansågs det inte riktigt fint med rullgenua. Riktiga seglare högg i och hissade och bytte segel utan problem, man fnös åt blotta tanken att rulla upp sin genua.

Men fnysandet upphörde den dag man fick en chans att prova på fördelarna med rullsystem. Den som en gång gjort det vill inte byta tillbaka!

Idag är rullgenuan inte bara accepterad, den är välsignad av tusentals seglarfamiljer.

En rullgenua som görs enligt konstens alla regler har ett förvånansvärt stort register. Den är effektiv inte bara när den seglas helt utrullad, utan också när den revas. Med en bra rullgenua har man därför alltid rätt segel uppe. Man kanske startar dagen på öppet vatten i hård vind och seglar då med genuan delvis inrullad. Kommer man in i mera lä bakom en ö rullar man ut genuan helt. Och när vinden friskar på nytt tar man in några varv igen.

Med traditionella försegel väljer man på morgonen och seglar kanske halva dagen med ömsom för mycket, ömsom för lite segel uppe – och på kuppen går halva nöjet förlorat.
Men rullgenuans stora register ställer också stora krav på konstruktionen - den ska trots allt fungera lika bra som både genua 1, genua 2 och genua 3. Och som liten fock också.

 Allt börjar med diagonaltöjningen. Alla dukar, såväl vävda som laminerade, är starka på längden (varpen) och på tvären (väften) men sämre på diagonalen - jämför med en näsduk, som kan töjas ohämmat på diagonalen men är stum om man drar i motstående sidor.
Hur stor diagonaltöjningen är beror på dukkvaliteten, men den finns alltid där, mer eller mindre.
Det är därför nästan alla moderna segel sys med radiella paneler; då följer trådarna i väften helt eller delvis belastningen i seglet. När man börjar komma farligt långt ut mot diagonalen tar en nya panel vid, och så vidare. Segelmakaren gör en så kallad ’belastningsorienterad panellayout’.
En del seglare tycker nog att det här verkar väl avancerat för ’en vanlig rullgenua’, men det är precis tvärtom. Knappast något annat segel är lika beroende av en avancerad skärning som rullgenuan med sin väldiga spännvidd, från bleke till kuling.
I Gransegels 3-D designade HPC-2000 rullgenua är formen insydd i varje panel. Ju fler paneler, desto större blir noggrannheten i både den horisontella och vertikala bukkurvaturen. Och desto bättre hanteras de stora lasterna.

Detaljlösningarna är också viktiga för att rullgenuan ska stå pall för den tuffa tillvaron som allroundsegel. I HPC-2000 rullgenuan har vi därför lagt ner extra mycket krut på att utveckla detaljer som är funktionella och starka och därmed bidrar till att göra seglingen extra bekväm och problemfri. Några exempel:

 * Förstärkningarna   För att rullgenuan ska tåla att seglas revad krävs att fall- och halshorn sys med förstärkningar som inte försvinner in i rullen efter ett par varv. Den långa toppförstärkningen måste dessutom vara ganska bred, dels för att segelduken inte ska deformeras av krafterna när seglet revas, dels för att akterliket inte ska bli lokalt stummare så att seglet stänger.
Skothornsförstärkningen är uppbyggd av en hård kaka med många lager segelduk närmast ringen, för minimerande av rynkor ut i seglet. Fall- och halshorn är mjukare för att underlätta jämn och snygg upprullning. I skothornet sitter en rostfri pressad ring, i topp och hals fästs seglet i välvda tubband för att skona rullens profil vid inrullning.
För att lättare hitta olika revningslägen och därmed snabbt kunna ställa in tidigare utprovade skotpunkter, gör vi tydliga markeringar i underliket; ’Genua 2’ med 25% av ytan bortrevad, ’Genua 3’ med halva segelytan inrullad.

 * Bukkompensator   En stor del av formen i en genua ligger i förliket, som skärs med en positiv (konvex) kurva. Det gör att extra duk förskjuts in i seglet när det hissas upp på förstaget, och det är gott och väl så länge man inte revar genuan.
Men vid revning vållar den här extra ’buk’-duken problem. Dels för att man ju vill plana ut seglet när vinden ökar, dels för att överskottet av duk gör det omöjligt att rulla upp seglet på ett acceptabelt sätt. Det är här bukkompensatorn kommer in i handlingen.
Bukkompensatorn byggs upp som en utvidgning av förlikets mellersta del. När seglet rullas in ett varv blir rullen tjockare på mitten och tunnare ute i ändarna. När seglet revas ytterligare går det åt mer duk per varv i mitten, och formtillskottet framifrån minskar i motsvarande grad.
I Gransegels HPC-2000 består bukkompensatorn av hårt slagna linor i polypropylen. Till skillnad från det ofta använda skummet plattas linorna inte ut under belastning, utan ger verkligt bra effekt på segelformen. Att linorna är så effektiva gör också att bukkompensatorn kan göras mindre, vilket gynnar luftströmmen runt förliket.

 * Tvärsömmarna, de horisontella sömmar som binder ihop rullgenuans radiella delar, syr vi extra starka eftersom de belastas lite mer. För att ytterligare öka slitstyrkan får de sömmarna också extra förstärkningar närmast akterliket.

 * Telltales   Trimtrådar – alla tiders bästa och simplaste styr- och trimhjälp - är standard på alla våra rullgenor, både längs förliket och vid revzonerna.

* Liken   Profiltapen i förliket är extraförstärkt med PVC och därmed näst intill omöjlig att slita sönder vid hissning och nedtagning. Trimlinan i akter- och underliken är gjord i Dyneema, som har mycket liten töjning. På lite större båtar är trimlinan dessutom utväxlad för att minska belastningen på linlåsen och seglarens fingrar. Det gör att man med en enkel justering hindrar liken från att fladdra och att justeringen är bestående.

* Läs mer: Duk, Konstruktion, Rullsystem,

En rullgenua som görs enligt konstens alla regler har ett förvånansvärt stort register. Den är effektiv inte bara när den seglas helt utrullad, utan också när den revas. Med en bra rullgenua har man därför alltid rätt segel uppe.
Hämta.
Klicka på bilden för att ladda ner hela brochren i PDF format. ca 1,5mb
stockholm 08 718 30 60

malmö 040 15 00 28

oslo +47-67 58 71 50